Den största anledningen till detta är förmodligen de höga avgifter som måste betalas för att registrera och sälja handgjorda tvålar. De årliga avgifterna ligger på 4000 kronor för verksamheten och 600 kronor per produkt. Lägg sedan till att tvålen ska tillverkas av olika oljor, skäras till och ligga på mogning för att sedan slås in. Så för att få en ekonomisk vinst och kunna leva utav tvålförsäljning gäller det att sälja en himla massa tvålar.
Tyvärr är det flera tvålmakare som kastat in handduken och gett upp då det inte fungerat ekonomiskt. Olea Naturtvål och Tvåleriet är exempel på dessa.
De lagar som finns gällande tvåltillverkning är inga speciallagar vi hittat på i Sverige utan gäller för hela EU. Och visst, det är viktigt att det finns en kosmetikalagstiftning. Problemet ligger i de höga avgifterna för de små tillverkarna.
Angående tillsynen av kosmetikalagstiftningen kan man läsa följande på Läkemedelsverket:
Medlemsländerna ska enligt förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter utföra tillsyn av de kosmetiska produkterna, men hur denna tillsyn finansieras är upp till medlemslandet.
Sverige har valt att finansiera tillsynen genom att ta ut avgifter från de som släpper ut eller tillhandahåller kosmetiska produkter i Sverige.
Det är alltså genom dessa avgifter som Läkemedelsverket finansierar tillsynen. Så möjligheten för att avgifterna kommer tas bort eller sänkas får väl anses vara minimal.
När det gäller att tillverka och sälja mat, är reglerna inte alls lika strikta som för att tillverka tvål. Är det bara jag som tycker detta är lite mystiskt??
Vill du läsa ett intressant inlägg om en man som ville ta till vara på sin gårds produkter och börja sälja egentillverkade tvålar och bivaxsalva så läs detta inlägg Hemkokt tvål kan ge fängelse.
I tvålsamlingen trängs nu tvålar från Gotland till Thailand. Den oranga i mitten, Höstvindar, kommer från Klockaregården som gör skandalöst härliga tvålar!!
Själv säljer jag mina tvålar på hobbynivå......hoppas slippa hamna i finkan för det.